Scoutpatrull Hugin på fjälläventyr

I somras åkte patrullen Hugin på fjälläventyr i Norra Lappland. En oförglömlig resa i Sveriges vackraste natur!

Text & foto: Jonatan Ulfsparre

Den 10 juli kl. 18.30 samlades 11 scouter och 4 ledare på centralstationen i Uppsala för att ta nattåget norrut. Målet var Abisko Turiststation varifrån patrullen skulle vandra över fjället Nuolja fram till den lilla byn Björkliden. Tågresan upp tog ca 16 timmar och bjöd på mängder med kortspelande, skratt men även några timmars pirrig sömn.

Tisdag 11 juli, på förmiddagen, nådde tåget fram till Abisko Turiststation. Patrullen lagade lunch och började sin vandring mot Björkliden. Nuolja var brant men som tur var fanns det en skidlift som tog oss och packningen halvvägs upp på berget. Vi vandrade ett par kilometer i uppförslut innan det var dags att slå läger för kvällen och laga middag. Mycket av maten som åts hade patrullen torkat under våren på scouttisdagarna. Både för att lära oss om hur man gör men också för att få bära lättare ryggsäckar under vandringen.

Vattenpåfyllning påväg uppför Nuolja.

Solig morgon på fjället.
Lunch påväg ned för fjället.

Framme vid Björkliden kunde vi äntligen lägga den tunga packningen åt sidan. Här skulle patrullen bo i stugor i tre nätter och göra ett par dagsvandringar med lättare packning. På kvällen gick vi ner till Torneträsket för att kasta sten och titta på silverfallet. Sedan sov alla gott i sina sköna sängar efter en lång och utmanande vandring över fjället.


Den första dagsvandringen, på torsdagen, gick till Kratersjön och Rallarkyrkogården. Vid Kratersjön lagades det lunch och badades. Genom Björkliden går Malmbanan, Järnvägen som fraktar malm från gruvan i Kiruna till hamnen i Narvik. Den invigdes år 1903, för exakt 120 år sedan och byggdes av väldigt många personer, så kallade järnvägsrallare. Tyvärr dog en del av rallarna under arbetets gång och dessa begravdes på rallarkyrkogården. Den finns fortfarande kvar och står som ett monument i ett hav av vita kors, mitt i skogen kring Björkliden.

Rallarkyrkogården i Björkliden.


Patrull Hugin vid Trollsjön.

Den andra dagsvandringen, fredag 14 juli, gick vi till Rissjaure eller Trollsjön, Sveriges klaraste sjö. Den ligger på 815 m höjd och har siktdjup ända ned till botten på 36 m. Vi blev skjutsade till Låkkatjåkka med minibuss och vandrade sedan den 6 km långa biten upp till sjön, genom en dalgång mellan svindlande fjälltoppar. En fjällvråk cirkulerade över våra huvuden. Den hade ett bo på bergssidan ungefär 30 m upp. Väl framme möttes vi av en spegelblank grönskimrande sjö likt ingenting vi sett förut. Det var helt vindstilla och man såg långt ner under ytan.

Korpen Hugin fick självklart följa med på äventyren!

Vandringen hit var helt klart värt mödan. Efter att ha njutit av matsäck och utsikt en stund vandrade vi tillbaka till Låkkatjåkka och blev skjutsade tillbaka till våra stugor.


På lördagsmorgonen var det dags att packa ihop från stugorna och åka vidare västerut. Nu skulle vi åka över till Norge för att besöka hamnstaden Narvik. Denna morgon bjöd ledarna på hotellfrukost. Kallrökt lax och pannkakor med hjortronsylt till frukost, hur låter det?

Patrullen framme i Narvik.

Tågresan till Narvik tog drygt en timme och gick till stor del längs svindlande bergssidor ner mot den storslagna Rombaksfjorden ner mot havsnivå. I Narvik slog vi upp våra tält och lämnade packning vid Sjömanskyrkan där vi skulle tillbringa natten. Sedan var det sightseeing i Narvik! Till middag provade vi att äta valburgare, alltså som en hamburgare fast med valkött istället. Vissa var skeptiska och valde fish’n chips men de som provade tyckte det var gott! Det är svårt att förklara hur det smakade, men som en blandning av fisk och kött ungefär. Mätta och belåtna tillbringades kvällen vid Sjömanskyrkan med kortspel och chips.


På söndagen var det dags att lämna Narvik och påbörja vår resa hemåt Uppsala. Men innan det så gjorde vi ett besök på Krigsmuseet i Narvik. Under andra världskriget hade Narvik en viktig roll på grund av den eftertraktade järnmalmen som fraktades dit från Sverige, och som behövdes av båda sidor för tillverka vapen till kriget. Efter en intressant historialektion och god lunch så satt vi plötsligt i våra tågkupéer för färden tillbaka mot Uppsala. Hur snabbt kan en vecka gå egentligen? Trötta och nöjda pratade vi om alla våra upplevelser vi haft, och spelade förstås ännu lite mera kortspel.


Galleri: